Snart är våren här

Först och främst måste jag visa hur en julgran kan se ut sedan påskharen varit framme. Det händer inte ofta men ibland så gör det tydligen det.



Sen vill jag också berätta att matte kommit hem. Efter att ha liftat, åkt buss, färja, tåg och buss så kom hon till sist, jag blev väldigt glad och lättad. Jag har bett matte skriva lite om sin resa men det ville hon inte så jag får väl berätta lite istället.



Schweiz är tydligen ganska skrynkligt. Det går både upp och ner. Matte var ute och vandrade lite bland bergen tillsammans med två tjejer från Australien (vad i alla världen det nu är).
Sen åkte hon till Bern. Och där såg hon några riktiga stackare. Eftersom Bern tydligen fått sitt namn efter en björn så tyckte nån smartskalle att vi sätter några björnar i bur mitt i staden. Hur kul kan det vara att bo i den buren om man är en björn.



Efter Bern kom askmolnet och flygplanen fick stanna på marken. Därför hamnade matte i Berlin och den där muren. Jag har sett den på bild nu, det är inga problem att gå runt den. Det var ju bara små bitar av muren kvar men fram till matte föddes gick den tvärs genom Berlin och delade staden. Så mycket galet.

Efter en massa timmar på buss så kom matte till Stockholms central och sen vidare med tåg norrut. Så gick det med den resan. Malin fick stanna hemma helt, det blev inget Tunisien för hennes del.



Jag har det ganska bra annars. Solen skiner och jag njuter av att ligga i solen i hundgården. Gammelmatte tror att jag är lite knäpp. Hon tror att jag håller på att kläcka en älg. Som en höna ligger jag och ruvar på en bit älghorn och inte förväntar jag mig att det ska komma ut en älg ur den vad gammelmatte än tror. Men jag hindrar i alla fall Ronja från att gnaga på hornbiten och det är det som är det primära.

Oro och klobitning

Nu har jag snart inga klor kvar. Jag har gnagt bort dem alla av oro. Min matte kanske får gå hem från Schweiz och hur länge kommer det att ta, är hon hemma till jakten i höst?? Jag tror att hon kommit sig så långt som Berlin, i går satt hon visst vid muren. Vilken mur har jag ingen aning om. Undrar om hon måste kliva över den för att komma vidare, ännu en anledning till klognagning. Oj Oj.
Jag har i alla fall börjat om att äta, det ger en viss tröst att tugga på en Eukanuba-kula, är lite ångestdämpande tycker jag. Gammelmatte säger att jag tröstäter, kanske jag börjar se ut som en normal hund snart och inte som ett benrangel.
Jag hoppas matte kommer hem snart då ska jag berätta för henne hur mycket jag saknat henne.
Frode


Lite ditt och datt från min horisont



Det är en ganska härlig tid för en hund just nu. Antagligen är det rätt skönt för en männinska också men det kan jag ju inte veta säkert. Det är skönt ute och absolut myggfritt och tidigt på mornarna är det dessutom skare så att jag kan springa omkring och hämta pinnar överallt.
I mitten av mars var vi ute på skidtur efter ett skoterspår när det plötsligt stod en jätteälg och spärrade vägen för oss. Älgen hade en kalv också som var alldeles nog stor för min smak. Kalven står faktiskt gömd bakom sin mamma fast men inte kan se det på bilden. Vi skällde som besatta men inte flyttade sig jätteälgen för det. Inte förrän matte och gammelmatte kom lite närmare klev den av spåret och försvann in i skogen med långa kliv.



Sen har jag haft påsklov också och solat och mått gott. Det har blivit en hel del skoteråkande fast det gillar jag inte riktigt, jag föredrar att gå på mina egna tassar dit jag ska. På ett ställe såg jag järvspår. Tur att jag inte såg själva järven för det luktade inte gott om hans fötter. Tror att det är nog en obehaglig rackare att möta om man är en liten hund eller ännu värre om man är ren.
De här renarna var några magra stackare som nog hoppas att våren ska komma snart så att det börjar växa igen. Det är en tuff tid för alla vilda djur nu innan all snö försvunnit. Det är en tuff tid för mig också förresten, jag är mager som en vinthund. Det är kärleken som ger mig aptitproblem. Ronja är avgjort mer intressant än vad hon någon gång varit. Min familj är lite less på mig nu, de tycker att jag piper. Matte är dessutom så less att hon försvunnit. Hon är visst på nåt ställe som heter Schweiz och sen  ska hon till ett annat ställe som heter Sousse tillsammans med Malin och här sitter jag och kan inget annat.



Jag måste bara få visa en bild på vad Ronja pysslat med i påsk, hon har pimpelfiskat. Med sin egna tänder fångade hon en abborre som vissarligen hade ett ganska begränsat utrymme att simma på men jag tycker ändå att hon var duktig. Jag tycker bara att fisk är äckligt. Om det inte är stekt lax för det gillar jag, tror att jag ska beställa det till middag!
/Frode


RSS 2.0