Oro och klobitning

Nu har jag snart inga klor kvar. Jag har gnagt bort dem alla av oro. Min matte kanske får gå hem från Schweiz och hur länge kommer det att ta, är hon hemma till jakten i höst?? Jag tror att hon kommit sig så långt som Berlin, i går satt hon visst vid muren. Vilken mur har jag ingen aning om. Undrar om hon måste kliva över den för att komma vidare, ännu en anledning till klognagning. Oj Oj.
Jag har i alla fall börjat om att äta, det ger en viss tröst att tugga på en Eukanuba-kula, är lite ångestdämpande tycker jag. Gammelmatte säger att jag tröstäter, kanske jag börjar se ut som en normal hund snart och inte som ett benrangel.
Jag hoppas matte kommer hem snart då ska jag berätta för henne hur mycket jag saknat henne.
Frode


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0