Det går upp… och det går ner

Det började med ett riktigt uppsving, först flyttade mina bröder och sen blev jag championjon.
Kungschampinjon, tror jag till och med att det var. Inte var det då nån skogschampinjon, det borde man väl bli på jaktprov.
Vi var hem till matte i Umeå och sen for vi till Vännäs där jag träffade en gullig tant som tyckte att jag var en snygg hund med vacker päls. Det var flera andra snygga hundar där också så jag blev bara fyra men det räckte så bra med det. Vann gjorde mammas lillebror Fort Hjort Jeppe och jag blev riktigt avundsjuk när jag såg hans stiliga huvud som nog var ett nummer grövre än mitt.



Sen kom den första svackan, den stod gammelmatte för. I ett anfall av sinnesförvirring betalade hon en massa pengar för att någon skulle göra henne blind och sängliggande. Jag var tvungen att ta hand om henne i flera dagar där hon låg i sängen och såg död ut. Hon har haft glasögon sen hon var en valp och nu har hon fått för sig att hon ska slippa dem. Efter vad jag har sett stämmer inte det, nu vimlar huset av läsglasögon och solglasögon i alla former.  Fast hon påstår att hon ser bättre än tidigare, men jag undrar.

Efter det var det uppåt igen, Jag och matte visade upp oss i Gällivare och vi var så vackra att vi vann. Jag fick särskilt beröm för min svansföring som var alldeles utmärkt. Hur mattes svansföring var vet jag inte men den var säkert bra. Det var på tiden att matte tog kopplet, hon har oftast lämnat det till gammelmatte för att hon blir så nervös säger hon.



Det finns väl inget att vara nervös över tycker jag. Antingen så springer jag eller också så vägrar jag, det bara är så och det får hon finna sig i. Det är helt beroende på vem som gått före mig om det är en snygg tjej som luktar gott så måste jag få chansen att lukta eller hur? Det är bara naturligt. 

Svacka nummer två är djup och pågående. Gammelhusse har haft problem med knäet hela våren och i onsdags skulle han laga det och det höll på att gå illa. I stället för fram och tillbaks till Piteå så fick jag sova över i Piteå i en stuga medans gammelhusse låg på IVA med en massa sladdar och slangar och det var inte planerat. Jag hade inte ens packat det viktigaste för att övernatta, men det gick i alla fall. Dagen efter fick vi åka hem och gammelhusse är visserligen vaken och sitter upp men han är ingenting för Lidingöloppet om man säger. Jag hoppas att han får upp farten till i höst annars är det illa.
Dessutom har jag fått en hint om att svackan kommer att fördjupas inom den närmsta tiden men det får ni väl höra mer om sen.
Frode


Nu verkar det som om allt kommer att ordna sig

Jag är så lättad, mitt liv är helt normalt igen. Efter att ha levat som en eremit i två månader så kan jag äntligen bre ut mig som jag vill. Inga småbröder som tar upp plats och stjäl uppmärksamhet från mig längre. De har äntligen flyttat! Först ut ur huset var Hellner och sen flyttade de en efter en.




Det är med en stor lättnad jag har sett dem åka sin väg till sina nya familjer. Jag vill gärna träffa dem sen när de blivit lite större och jag kan leka med dem för jag gillar andra hundar som inte är så små.
Tyvärr har jag hört rykten om att det är en kortvarig frid och att det snart kommer en ny valp flyttande. Det lär vara en tjej i alla fall och tjejer gillar jag ju, men jag är rädd för att hon är en jobbig liten skit till att börja med.



För några veckor sedan var jag till Piteå på utställning. Det var en riktigt rolig dag.
Gammelmatte, Malin och jag åkte iväg från röran i huset tidigt på morgonen. När vi kom fram till Piteå fick jag min första roliga överraskning; matte gick där efter vägen, kanske hon gått hela vägen från Umeå, vad vet jag. (I går såg Malin på Google maps att det tar 3 dagar och 18 timmar att gå till Östersund, jag undrar om någon på det företaget är beredda att försöka sig på det.) När vi kom fram till utställningen såg allt ut som vanligt, lika sandigt, trångt och trevligt som det brukar vara.
Ronja och Malin började med att springa runt och sen var det min tur att springa och det gjorde jag så bra som jag kunde. Tanten som dömde tyckte inte om hundar som skällde så jag fick jobba hårt för att inte göra små glädjevoff.
Jag är jättenöjd, jag fick flera fina rosetter, både en rosa, en gul och blå och en som var grön och vit. Nu är jag nästan champinjon, det fattas bara en rosa rosett nu.
På söndag ska jag till Vännäs, men gammelmatte tror att jag ska förbereda mig på ett gult kort i stället för en rosa rosett. Och vad innebär ett gult kort? Utvisning? Varning? Vi får se på söndag.



I söndags var vi ute och njöt att av livet, i alla fall gjorde jag det. En eld, lite korv, en sork, en bäck att bada i och en stor fin pinne. Vad annat kan en hund begära så här i början av sommaren. Jag gillar picknickar i skogen vilken årstid det än är.



På kvällen hjälpte jag gammelmatte med hennes senaste projekt av modellen byta ut det som fungerar till något liknande i annan färg. Hon har fått för sig att det inte är snyggt med vinröda dynor i husvagnen, utan att det är ljusbruna blommor som gäller. Alltså svämmar huset över av tyg och madrasser. För min del kan jag lika bra ligga på tyget naturellt, utan att klippa sönder det och sy ihop det igen, men det duger inte till gammelmatte. Risken finns att vi inte har någon husvagn kvar när vi ska till Gällivare om en vecka. Eller ännu värre när vi åker till Trondheim. Jag vill inte bo i tält på en åker ännu ett år. Det luktade faktiskt koskit hela natten då.



Gammelhusse såg något spännande igår. Han såg en massa blivande tjädrar ute på ett hygge. Jag håller klorna för att de kläcks alla nio och att de får växa upp till fina fåglar till hösten. Just nu behövs väl knappt en höna för att ruva äggen. Det är nämligen varmt!   



Häggen blommar nu, här kan vi annars vara tvugna att driva fram löv på björkkvistar för att pynta med till skolavslutningen. Så här såg det ut för ett år sedan då Malin och Caroline tog studenten. Små muslöv på björkarna vid kyrkan. I år är det full sommar och 25 grader varmt.
Det är Eriks tur att ta studenten i morgon. Grattis och lycka till säger jag och jag hoppas att du hälsar på mig någon gång då och då
/ Frode


RSS 2.0