Nu verkar det som om allt kommer att ordna sig

Jag är så lättad, mitt liv är helt normalt igen. Efter att ha levat som en eremit i två månader så kan jag äntligen bre ut mig som jag vill. Inga småbröder som tar upp plats och stjäl uppmärksamhet från mig längre. De har äntligen flyttat! Först ut ur huset var Hellner och sen flyttade de en efter en.




Det är med en stor lättnad jag har sett dem åka sin väg till sina nya familjer. Jag vill gärna träffa dem sen när de blivit lite större och jag kan leka med dem för jag gillar andra hundar som inte är så små.
Tyvärr har jag hört rykten om att det är en kortvarig frid och att det snart kommer en ny valp flyttande. Det lär vara en tjej i alla fall och tjejer gillar jag ju, men jag är rädd för att hon är en jobbig liten skit till att börja med.



För några veckor sedan var jag till Piteå på utställning. Det var en riktigt rolig dag.
Gammelmatte, Malin och jag åkte iväg från röran i huset tidigt på morgonen. När vi kom fram till Piteå fick jag min första roliga överraskning; matte gick där efter vägen, kanske hon gått hela vägen från Umeå, vad vet jag. (I går såg Malin på Google maps att det tar 3 dagar och 18 timmar att gå till Östersund, jag undrar om någon på det företaget är beredda att försöka sig på det.) När vi kom fram till utställningen såg allt ut som vanligt, lika sandigt, trångt och trevligt som det brukar vara.
Ronja och Malin började med att springa runt och sen var det min tur att springa och det gjorde jag så bra som jag kunde. Tanten som dömde tyckte inte om hundar som skällde så jag fick jobba hårt för att inte göra små glädjevoff.
Jag är jättenöjd, jag fick flera fina rosetter, både en rosa, en gul och blå och en som var grön och vit. Nu är jag nästan champinjon, det fattas bara en rosa rosett nu.
På söndag ska jag till Vännäs, men gammelmatte tror att jag ska förbereda mig på ett gult kort i stället för en rosa rosett. Och vad innebär ett gult kort? Utvisning? Varning? Vi får se på söndag.



I söndags var vi ute och njöt att av livet, i alla fall gjorde jag det. En eld, lite korv, en sork, en bäck att bada i och en stor fin pinne. Vad annat kan en hund begära så här i början av sommaren. Jag gillar picknickar i skogen vilken årstid det än är.



På kvällen hjälpte jag gammelmatte med hennes senaste projekt av modellen byta ut det som fungerar till något liknande i annan färg. Hon har fått för sig att det inte är snyggt med vinröda dynor i husvagnen, utan att det är ljusbruna blommor som gäller. Alltså svämmar huset över av tyg och madrasser. För min del kan jag lika bra ligga på tyget naturellt, utan att klippa sönder det och sy ihop det igen, men det duger inte till gammelmatte. Risken finns att vi inte har någon husvagn kvar när vi ska till Gällivare om en vecka. Eller ännu värre när vi åker till Trondheim. Jag vill inte bo i tält på en åker ännu ett år. Det luktade faktiskt koskit hela natten då.



Gammelhusse såg något spännande igår. Han såg en massa blivande tjädrar ute på ett hygge. Jag håller klorna för att de kläcks alla nio och att de får växa upp till fina fåglar till hösten. Just nu behövs väl knappt en höna för att ruva äggen. Det är nämligen varmt!   



Häggen blommar nu, här kan vi annars vara tvugna att driva fram löv på björkkvistar för att pynta med till skolavslutningen. Så här såg det ut för ett år sedan då Malin och Caroline tog studenten. Små muslöv på björkarna vid kyrkan. I år är det full sommar och 25 grader varmt.
Det är Eriks tur att ta studenten i morgon. Grattis och lycka till säger jag och jag hoppas att du hälsar på mig någon gång då och då
/ Frode

Malin - lillmatte

Inga gula kort här inte! Grattis till ck:t (som gäller som sista cert) och championatet Frode!