Matte och spökmonstret
Det har flyttat in ett monster på vår gård. Monstret har långa ben och två pinnar på huvudet och det skrämmer mig massor. Jag blir faktiskt så rädd att jag inte ens vågar pinka utomhus längre. Kusin Skarja hatar monstret, hon blir så arg när hon ser det att hon nästan tappar pälsen och farmor Bina håller med henne. Pappa Ylvis och faster Flisa bryr sig inte, jag tror att de ser dåligt och hör dåligt också.
Min matte som inte är rädd av sig brukar försöka jaga bort monstret, även om hon faktiskt såg lite orolig när monstret kom skuttande som en galen tjur efter henne och hon jobbar stenhårt med att förstärka skalskyddet nu. Det vill säga, hon lagar och förstärker staketet för att stänga ute monstret men det hjälper inte, nästa dag står monstret där igen och mumsar gräs helt obekymrat. Detta har fått matte att dra slutsatsen att monstret måste vara ett spöke och spöken kan som bekant sippra genom nyckelhål, så vi kommer med andra ord aldrig att bli av med monstret.
Vänta bara till jag blir större då ska jag bli en Ghostbuster!
I väntan på detta har jag jobbat på att göra allt som farfar Frode gjorde när han var liten. När jag var bara nio veckor så var jag med om min första bakdag i bagarstugan. Jag började med att göra deg fast jag fick inte röra om i smeten själv, jag fick bara titta på.
Sen har jag börjat med trädgårdsarbete. Jag hittade en grästuva som matte tagit upp ur jordgubbslandet och den dödade jag så att den inte skulle gå tillbaka och fortsätta växa. Jag fick ganska mycket jord mellan tänderna men det är sånt man får stå ut med som trädgårdsmästare. Nu tror jag att jag ska plantera köttbullar och se om det börjar växa köttbullsbuskar bland jordgubbarna.
Fågelskådning från bilen har jag också utövat. Vi har tittat på tjädrar och orrar och de verkar vara minst lika stora som vad jag är. Särskilt orrtupparna verkar vara stolliga och kanske lite farliga när de knorrar, hoppar och fräser. Det är tur att jag blir större och större så till hösten kanske jag vågar gå i närkamp med alla orrarna.
Idag ska jag plantera potatisar om jag får lov att hjälpa till. Det brukar vara huggormar på potatislandet och jag har redan träffat min första, även om jag trodde att det var nån sorts fräsande leksak som låg där. Matte blev galen och sprang omkring och jagade mig och sen fick jag utegångsförbud och sattes på övervakning i fall jag blivit biten.
Det var allt från mig idag/
Maja