Jakten är här..men först har jag lite annat att berätta

Här kommer ett sammandrag av min sommar, jag är lite lat och kör en allt-i-ett-blogg nu.
Husvagnsliv:
I augusti åkte jag på husvagnssemester och det var några av sommarens varmaste dagar, så jag passade på att bättra på solbrännan då chansen ändå gavs. Undrar om det är en typisk finnspetsgrej att steka sig i solen tills tungan hänger. Ronja föredrar i alla fall skuggan mer.
 
 
Fiske:
Sen har jag sysslat med min hobby nummer ett (jakt är ingen hobby vill jag bara påpeka), och det är gäddfiske. Allt fiske i och för sig bra men gäddorna är bäst. De för mest liv och är absolut vildast, och därmed roligast. 
Jag kan nästan trilla ur båten för att se allt när det sitter en gädda på kroken.
 
 
 
Utställningar:
Det har regnat på sommarens utställningar och regn fördärvar rosetterna. Därför strök gammelmatte mina och Bollas rosetter och gjorde dem fina. Sen la hon dem på hög för att det inte finns nog med plats att hänga upp dem på. Enkelt tycker jag: ta ner gamla rosetterna och häng upp mina!
 
 
Sen kommer vi till det viktigaste, Jakt!:
Den 25 augusti gick startskottet och jag hade kollat på lite filmer i förväg och sett att man ska kamoflera sig så att man inte syns så mycket. Att måla svart på kinderna verkade vettigt tyckte jag och smetade rävskit i ansiktet.
 


Det funkade kanon, så matte och jag fick en tjädertupp på fall men sen kom kallduschen...

 
... I form av en kitslig gammelmatte som tyckte att jag både såg ut och luktade illa. Eländes, elände, allt måste man stå ut med. Och min kanotmatta blev badkarsmatta också.
 
 
 Veckan efter åkte jag med matte och gammelhusse till ett nytt skogsreservat strax utanför Arjeplog. Där var det jättefin skog som matte kröp runt på alla fyra och tittade på. Hon är helt insnöad på kostiga lavar och svampar som ingen vettig hund har någon glädje av. 
 
 
Jag såg några fåglar men det var inte min och gammelhusses dag precis, så de flyger förhoppningsvis fortfarande runt där. Kanske jag hinner dit igen innan snön kommer.
 
 
Till sist vill jag visa att det finns fåglar som inte går att skrämma på vanligt sätt.
Den här hönan skällde jag och ingen ville skjuta den, hon kan ju få leva till nästa år och få kycklingar, säger de. Men flyga sin väg ville hon inte, det krävdes att gammelmatte kastade en stor gren på henne innan hon gav sig iväg. Hade jag kunnat skulle jag ha klättrat upp i trädet och skickat henne rakt ner i stekpannan!
Smaklig måltid!
//Frode
 
ulrika

:) den här bloggen är underbar! länge sen jag läste nu i den men fick mig ngr goda skratt ikväll