Punktering, vinter, en tjädertupp och en grå kanonkula

Nu har jag och gammelmatte en hel del att berätta om vad som hänt den senaste tiden.

Jag börjar med vad som hände tisdagen den 6 oktober, stax innan den första snön vräkte ned. Jag förstod att det var något speciellt som skulle hända, för det var bara jag och gammelmatte som åkte iväg på morgonen, alla andra fick stanna hemma. Vi körde ganska länge efter en skramlig grusväg. Jag som låg längst bak, tyckte nog att bilen både lät och kändes lite konstig, men det tog ett bra tag innan gammelmatte fattade att något var fel och stannade. Det ena bakdäcket var punkterat, det stack ut bitar av gummi åt alla håll så det var bara skrot. Byta däck det är något som gammelmatte tränat på tidigare, hon brukar ha punktering lite då och då.
Problemet är bara att jag satt på reservdäcket, ja inte bokstavligen, men det var under mig och under grindarna, mellanväggen och bagagemattan and you name it. Det andra problemet var jag, här stannar vi mitt i skogen uppenbarligen för att jaga, kan jag då rå för att jag blev lite ivrig och fick lite svårt för att vara tyst?
Efter ett tag och en hel del svordomar från gammelmattes håll, så satt reservdäcket på plats och alla prylar var inlastade i bilen igen så vi kunde fortsätta.
Vi skulle till Evert för att gå jaktprov och med tanke på hur dagen börjat så blev jaktprovsresultatet som ni förstår, inte särskilt lysande. Jag låg verkligen i men inga fåglar fanns utom en höna som satt i träd och jag aldrig hann se. När det gått tre timmar så hittade jag i alla fall två olika fåglar som flög sin väg och så var det roliga slut. Vi har inte fått se något protokoll så vi vet inte vad resultatet blev men det var inte många poäng.
Så var det bara hemresan kvar och vilken hemresa.

Vi hade inte hunnit långt innan bilen började låta skumt igen, men den här gången gick det snabbare för gammelmatte att fatta att hon fått en ny punktering! Vad gör man nu när man sitter i skogen tio mil hemifrån, det börjar bli mörkt och kallt och man har slut på reservdäck, jo man ringer på hjälp och sen väntar man. Det var i alla fall vad vi gjorde. För att inte gammelmatte skulle frysa ändan av sig så gjorde hon upp en eld och medan vi gick där och sökte efter ved så vad tror ni jag hittade om inte en hel kull orrar, vilken hån, var var de när jag behövde jaktprovsfåglar?

På bilden ser ni mig vid elden, i väntan på nya däck.

 

Efter ett långt tag kom gammelhusse med nya däck och vi kunde köra hem. Det gick bra i ungefär 6 mil sen började bilen låta konstigt på nytt, punktering igen! Tur att gammelhusse tagit med sig två däck så vi kunde byta till ett nytt och ta oss ändå hem på gården.
Vet ni vad som hände dagen efter? Jo, gammelmatte fick punktering!
Sen kom vintern, det snöade 20 cm nysnö som tinade bort delvis. Jag har jagat några gånger och det har gått riktigt bra.



I söndags fick jag en riktig bjässe på fall, han var lika stor som Ronja ungefär. Jag kan inte låta bli att slicka mig om munnen när jag tänker på vilken god middag det ska bli.



Det kanske är höstens sista fågel för nu har det snöat ännu mer, det har kommit 15 cm blötsnö i veckan. Och det blir ingen jakt i helgen för vi ska åka till Tromsö på hundutställning. Ronja ska på valpeshow och jag ska visa domarna hur mager en riktig jakthund är. Jag är inte riktigt i utställningskondition nu, då ser mamma bättre ut.



Till sist har jag lovat gammelmatte att berätta om hennes grå kanonkula. Förr i världen , på stenåldern ungefär, fanns det folk som uppträdde som mänskliga kanonkulor. De klev frivilligt ner i en kanon och sen lät de någon skjuta iväg dem upp i luften för att landa i ett nät (om det gick bra).
I vårt hus finns det en hundlig kanonkula som inte landar i ett nät utan på gammelmatte, helst när hon sover.
Misa är inte någon vanlig hund säger gammelmatte, hon är släkt med en gejser som får utbrott då och då, ganska ofta om jag får säga det.
Ett av hennes största utbrott kommer när gammelmatte jobbat natt och ligger och sover. Om då Misa får chansen så flyger hon med en kanonkulas fart in i sovrummet och sen tar hon avstamp och hoppar! Rakt upp på gammelmatte. Tänk er det uppvaknandet 15 kilo blöt, kall hund mitt på magen. Innan nån sen hunnit reagera så ligger Misa under sängen, blundar och säger; Jag, jag har ingenting gjort, jag har legat här hela tiden.....

Nu har det hänt...

...matte har fällt sin första fågel som jag skällt, de förra fåglarna har det varit gammelmatte som skjutit. I går tog matte ledigt från miljöstudierna och följde mig till skogen. Jag hittade både järpe och en orrtupp men de bara flög. Efter ett tag så började det lukta tjäder på marken och jag hittade en tupp som flög upp och satte sig i en tall mitt framför ögonen på matte, vilket läge. Jag skällde det värsta jag kunde men inget hände. I minst tio minuter fick jag stå där och gapa innan det small. Det var både nerverna hos skytten som darrade och bössan som klickade. Tuppen for i väg nerför berget men jag hittade den där den låg död på marken och sen ropade jag på matte så hon kom dit och tog hand om den. Det blir en bra födelsedags och nyårsmiddag tycker jag.




RSS 2.0